New York Times har aviserat – och fått kritik för – att man ska göra något som tidningar och förlag gjort i alla tider: Ta betalt för journalisters arbete.

Den gemensamma nämnaren för alla dem som vill att information på Internet ska vara gratis, är ofta att de inte investerar några pengar i verksamheten. De riskerar inget. Däremot vill de gärna ha lön för att producera dessa gratistjänster.

En av kritikerna är Mikael Zackrison, som tycker att det är plumpt att låsa in artiklar. På samma sätt som det tidigare varit plumpt att ta betalt för prenumerationer och lösnummer?

Varför är det fult att ta betalt?

Jag citerar:

Det NY Times säger är alltså att relationen mellan läsare och tidning egentligen bara är en vanlig köpare-säljare-relation. Det är i alla fall effekten av deras agerande.
Tidningen säljer artiklar.

Som om det skulle vara fult att antingen köpa eller sälja just information/underhållning/intervjuer? Hela samhället fungerar ju så? Till exempel: Apple utvecklar, jag köper. Gucci designar, min fru köper.
Det finns många bra exempel på relationen säljare-köpare, som utvecklats till något betydligt större. Zackrissons rubrik har alltså ingen ingen verklighetsanknytning – man är inte emot kunden bara för att de måste betala för en vara. Det finns det många exempel på, i min värld är Apple det kanske bästa.

Mikael Zackrisson skriver också:

Internet har ju visat att det går att bygga fantastiska relationer och band inom grupper och mellan människor på webben (…) Värden som kanske inte går att kapitalisera på rakt av, men i alla fall till viss del.

Så frågan är ju:
Vad är det för värden man bygger om man inte kan kapitalisera på dem? Varför ska de stora förlagen förse världen med information? För att vara bussiga och bygga en relation? Eller för att tjäna pengar?
Svaret är givet eftersom du inte kan avlöna dina anställda journalister med goodwill. Banken godtar inte ”goodwill” som betalning för amorteringarna, nämligen…

Och att hela den här frågan är så laddad beror ju på att annonsering på Internet visat sig inte fungera lika bra som annonseringen gör i tryckta medier.