Eftersom jag inte befinner mig i Sverige, och bara emellanåt kan komma åt en uppkoppling till nätet har jag inte haft tid att bemöta Sofias kommentar. Vilket jag hade tänkt göra i kommentarsfältet. Men – där har hänt en del annat också, och dessutom har en del tid förflutit sedan hennes kommentar postades. Så jag bemöter det i all hast i en helt ny postning i stället:
Det är två saker jag har invändningar mot:
Sofia skriver:
I många fall är tryck och distribution mer eller mindre ett nollsummespel, och de flesta tidningar är i dag annonsfinansierade.
Mitt svar: På en tidning är det ju inte så att inkomster öronmärks för en viss typ av utgifter. Därför kan man inte säga att pren- och lösnummer går till tryck och distribution, och att annonspengarna är det som ger eventuell vinst. Eftersom alla tidningar har olika proportioner i inkomstfördelning, kan man inte göra detta konstaterande. Somliga tidningar/magasin/tidskrifter är till 90 procent annonsfinansierade, andra har de omvända proportionerna. Dessutom har en del tidningar alternativa inkomster som kan härröras till varumärket samt events. Allt är inkomster men inga inkomster kan sägas vara avsedda för att täcka en viss del av utgifterna. Annonsintäkter är inte avsedda att täcka lönekostnader mer än lösnummerintäkter, och vice versa. Det är den totala affären som är intressant.
Sofia skriver:
Varför skulle det se annorlunda ut på nätet, där de flesta redan anser sig ha betalt för distributionen genom inköp av dator och bredbandsabbonemang.
Mitt svar: Man köper nog inte en dator av enbart den anledningen, och varför skulle man resonera så oortodoxt när man köper en dator jämfört med när man köper en TV. Ingen köper en TV och förväntar sig att Viasat, Canal+ eller Boxer ska tillhandahålla sina respektive kanalutbud gratis. Varför skulle man få se TV gratis bara för att man investerar 15 000 i en TV?
Kommenterat