Det här är ett manus från 2001 för en guidetext till en sightseeing-tur av Strömma Kanalbolag, Under Stockholms Broar.
1. Inledning
Det var en gång… Så börjar alla sagor, och så börjar också denna berättelse om Stockholm. För berättelsen om Stockholm är som en saga. Eller många sagor. Man vet inte säkert hur Stockholm ursprungligen grundades och man vet inte varför och inte av vem. Man vet egentligen inte särskilt mycket alls. Men många har åsikter, tankar, teorier och fantasier. Vi ska återkomma till detta. Låt oss, samtidigt som vi hälsar er välkomna till denna rundtur under Stockholms broar, börja med att berätta vad vi vet.
2. Gamla Stan
Vi vet att stadens första hus byggdes på Stadsholmen till höger om oss. Stadsholmen är en av de tre öar som brukar kallas Gamla stan. Byggnaderna du ser är byggda så tidigt som på 1600-talet, men redan på 1200-talet fanns här en mindre fästning som senare utgjorde en del av den försvarsanläggning som Birger Jarl byggde på 1200-talet. Birger Jarl lät bygg®a två befästningstorn, ett vid Norrström, där nu slottet ligger, och ett annat vid Söderström. Mellan tornen byggdes två murar, och mellan murarna låg staden. Här fanns makten, värd att försvara. Makten finns fortfarande i Gamla Stan – på Helgeandsholmen ligger Riksdagshuset kantad av Stockholms ström. Sverige har en Enkammarriksdag med 349 ledamöter som vart 4e år väljs i fria och hemliga val. För att få rösta i valen ska du ha fyllt 18 år. Riksdagen beslutar hur statens medel ska användas och stiftar ensam lag men i och med Sveriges EU-inträde 1995 underställde sig Sverige EU:s lagar. Bredvid Riksdagshuset ligger slottet, Tre Kronor. Det är inte det slott som Birger Jarl ursprungligen lät bygga – det brann ner i slutet av 1600-talet. Branden skylldes på två knektar samt slottets brandmästare – som straff för sin försumlighet fick de löpa gatlopp. Brandmästaren blev så svårt misshandlad att han senare avled av skadorna. §De flesta som kommer till Stockholm frågar: ”Bor kungen där?”. Svaret är: ”Nej!”. Vår nuvarande kung bor på Drottningholms slott, väster om stan.
3. Nationalmuseum, Gustav III
Arkitektur har ständigt varit en källa till schismer och heta känslor bland stockholmarna. När vårt Nationalmuseum, som ni ser till höger om oss, skulle ritas gavs uppdraget först till den unge svensken Fredrik Wilhelm Scholander. Hans ritningar mötte mycket kritik när de lämnades in år 1847. Kung Oscar I bad den tyske arkitekten Friedrich August Stüler granska ritningarna. Resultatet blev att Stüler själv tog sig an uppdraget. Museet stod färdigt för invigning 1866 och här finns i dag en fantastisk konstsamling från medeltiden och framåt. Vi har främst två personer att tacka för den betydelse och omfattning samlingarna har idag. Den ene är Carl Gustaf Tessin som under sin tid som ambassadör i Paris på 1740-talet köpte samtida konst av högsta kvalitet. Den andre är Gustav III, som regerade förutom att han var en stor samlare bestämde att de kungliga samlingarna efter hans död skulle överföras till staten. De kungliga samlingar˝na växte successivt genom stormakttidens inköp, gåvor och inte minst krigsbyten.
4. Nybroviken
Kanske är Gustav III den enskilde kung som haft störst inflytande på Sverige. Gustav III gav Sverige en svensk opera och en svensk teater. Han grundade svenska akademin, och understödde diktare och konstnärer. Och Gud vet vad han kunde åstadkommit om inte landet vid den här tiden varit så fattigt. Gustav III:s opera blev ett centrum för det offentliga livet i staden. En tysk hovkapellmästare, J.G. Naumann, skrvev musiken och kungen skrev själv librettona på franska. Gustav III grundade också Svenska Akademin med sina 18 ledamöter för att odla svenska språket och vitterheten. Än i dag har akademien sitt säte i det franskinspirerade Börshuset vid Stortorget. Därifrån meddelas varje år vem som utsetts till nobelpristagare i litteratur. Gustav III beskylldes ofta för att vara slösaktig och galen i att bygga. I själva verket förhöll det sig tvärtom. I Stockholm byggdes nästan ingenting förutom operan och en villa i Hagaparken. Han påbörjade också bygget av ett kombinerat slott och nationalmuseum men det hann aldrig bli klart. Så någ”ot större beständigt inflytande på stadsbilden i Stockholm fick knappast Gustav III. Den teater som Gustav III grundade, Kungliga Dramatiska Teatern, ligger längst in i Nybroviken, inrymd i en vit byggnad med gula pelare. Teatern må vara 200 år gammal men byggnaden invigdes först 1908. På denna teater har några av våra största skådespelare och regissörer arbetat – Ingmar Bergman var teaterchef och har regisserat många uppsättningar. Och Greta Garbo gick på teaterns elevskola. Lena Olin och Pernilla August är två andra internationellt kända skådespelare som arbetar eller har arbetat här.
5. Avsked/Välkomstfras 2
Här ska vi göra ett kort stopp för att släppa av de passagerare som börjat turen här. Vi tackar för uppmärksamheten och hoppas att ni haft en trevlig stund tillsammans med Stockholm Sightseeing. Vi kommer även att hämta upp fler gäster. Därefter fortsätter vi vår tur under Stockholms broar. Stockholm Sightseeing hälsar nypåstigna gäster varmt välkomna o·mbord. Vår tur går över två vatten, genom två slussar och visar de vackraste delarna av vår huvudstad.
6. Strandvägen
Om det finns något alla stockholmare har gemensamt så är det nog en önskan om en bostad på Strandvägen, till vänster om oss. Det finns ingen ”finare” adress. Strandvägen byggdes på 1800-talet som en följd av att staden fick en stadsplan. Inspirerade av Paris boulevarder och avenyer ville även de som styrde Stockholm ha en paradgata. Och en paradgata blev det. De flesta husen uppfördes runt förra sekelskiftet och många av dem rymmer stora lägenheter med upp till 20 rum. Här bodde, då som nu, stadens överklass. PRIS/KVM
7. Astrid Lindgren & Junibacken (Junibacken, Nordiska museet, Vasamuseet)
1997 utnämndes hon¯ till årets svensk. Hon blev förvånad och sa: ”Jag kan inte förstå hur ni kan låta mig bli årets svensk – jag som är blind, döv och halvgalen. Vi få se till att det här inte kommer ut för då kan dom ju tro att hela Sverige är som jag”. Hon som beskriver sig som ”blind, döv och halvgalen” heter Astrid Lindgren och är en av de mest älskade barnboksförfattarna, inte bara i Sverige utan i hela världen. Det finns ingen svensk som inte vet vem hon är eller som aldrig har läst någon av hennes böcker. Och har de inte läst böckerna så har de med största sannolikhet sett filmerna eller TV-serierna. Hennes böcker har sålts i över 80 miljoner exemplar och översatts till 76 olika språk. De mest kända figurerna heter ”Pippi Långstrump”, ”Emil i Lönneberga” och ”Bröderna Lejonhjärta”. Dessa figurer, och många fler, kan du träffa på Junibacken, ett upplevelse- och barnkulturhus som bubblar av upplevelser och som ligger på Djurgården alldeles bredvid Vasamuseet. Många svenskar tycker att hon är värd ett Nobelpris i litteratur. Själv tycker hon att hon har fått sin dos av uppmärksamhet. Hon vill vara ifred och leva i lugn och ro. Men hennes påhittade figurer kommer nog att leva ett liv i offentligheten en lång tid till…
(8. Skeppsholmen)
9. Gröna Lund
Till vänster om oss ser vi en av de mest besökta turistattraktionerna i Stockholm. Gröna Lund öppnade 1883 – och har sedan dess varit ett av stockholmarnas favoritnöjen om somrarna. I dag heter toppattraktionen Fritt fall – du hissas upp i en stol till en höjd av 100 meter över marken. Därifrån faller du fritt innan bromsarna slår till. Gröna Lund var i mitten av förra seklet platsen för en märklig kärlekshistoria av Romeo & Julia-karaktär. Gröna Lund drevs under det tidiga seklet av en Gustaf Nilsson. 1924 fick han konkurrens då Johan Lindgren öppnade ett konkurrerande tivoli, Nöjesfältet, på andra sidan gatan. Relationerna mellan Nöjesfältet och Gröna Lund var frostiga. Och därför var det med viss förvåning omvärlden såg hur Gustaf Nilssons dotter Ninni och Johan Lindgrens son John fattade tycke för varandra. Fäderna dog samma år, 1940. Det var först då Ninni och John kunde gifta sig. Efter vigseln flyttade Ninni över till andra sidan Allmänna Gränd för att konkurrer£a med sin mor som tvingades lägga ned sitt Nöjesfält 1957. Gröna Lund är inte bara karuseller och berg och dalbana – här finns också en scen där många av världens största artister stått – Bob Marley, Beatles, Louis Armstrong, Count Basie, Duke Ellington, Zarah Leander, Cliff Richard, Beatles, Beach Boys och Bob Marley. Och det var på Gröna Lunds scen som Jussi Björling debuterade 1934. I slutet av 1960-talet var Jimi Hendrix här och gav en konsert. Hendrix var van vid att improvisera, att följa sin inre röst, och konserternas längd varierade. Den på Gröna Lund tenderade att bli … lång. Hendrix hade fått en timme på sig men när han klockan 23.00 inte visade några tecken på att ställa ifrån sig gitarren så stängde tivoli-chefen helt sonika av strömmen. Karusellerna stod nämligen stilla medan konserterna pågick och det var inte bra för affärerna. ”Folk måste få åka karusell” sa han och det står han fast vid än i dag.
10. Djurgårdsfärjorna (De två vattnen, Stockholms uppkomst)
Stockholm har en unik flotta av gamla ångfartyg. Eftersom staden är byggd på 14 öar har båten i alla tider varit ett nödvändigt och viktigt kommunikationsmedel för stadens invånare. Ett särskilt älskat inslag i stadsbilden är kanske ångbåten som sedan mitten av förra seklet skött lokaltrafiken i Mälardalen och Stockholms skärgård. Ångbåtarna hade sin storhetstid åren kring första världskriget men ett fåtal finns kvar än i dag. Några ångbåtar har skrotats, andra har motoriserats. Innan ångbåten kom lät stockholmarna sig transporteras i ekor av de så kallade ”roddarmadamerna”. Dessa madamer var munviga och barska, riktiga rivjärn, och de hade ett språk som diplomatiskt kan beskrivas som ”mustigt”. Roddar-madamerna hade under långa tider på 1800-talet monopol på att mot ersättning ro stockholmarna mellan stadens öar. Och på grund av kvinnornas kärva och vresiga humör, så var de lite fruktade av stadens invånare. En dag kom de mer behagligt sinnade dalkullorna på att det fanns pengar att tjäna på att transportera stockholmarna över vattnet. Och stockholmarna tog tacksamt emot deras tjänster – de ville hellre kliva ner i de vackra, behagliga dalkullornas båtar än i de folkilskna madamernas ekor. När madamernas ekor mötte dalkullornas så utspelade sig regelrätta sjöslag – gummorna utnyttjade sitt ekivoka ordförråd till fullo, de skrek och gastade. Men de älskvärda dalkullorna gav bara muntra kvicka svar på tal vilket, förstås, ytterligare retade madamerna. På 1850-talet kom ångsluparna att trafikera Stockholms vatten. De konkurrerade snart ut dalkullorna men den sista roddarmadamen gav inte upp förrän under första världskriget. En av de mer klassiska färjeförbindelserna i Stockholm är den mellan Räntmästartrappan här till höger, och Allmänna Gränd på Djurgården. 1985 hände det sig att en av Djurgårdsfärjorna råkade lägga till lite väl häftigt i på Djurgården och passagerarna var en aning omtöcknade när de skulle gå i land. Men många hade ändå ett leende i mungipan när de lämnade båten. De flesta passagerare vet att båtarnas kaptener numera är ensamma ombord på sina fartyg, och det var väl en och annan som tyckte det var lite lustigt att se den skamsne kaptenens försök att återupprätta sin något solkade heder. Han öppnade dörren ner till maskinrummet och gastade: ” Är du inte nykter din jävel…”
11. Karl-Johan-slussen
Vi närmar oss nu en av Stockholms mer kända och signifikanta platser – Karl Johan-slussen som ligger mellan Gamla stan och Södermalm, till vänster. Det är en sluss – men det är också en mycket sinnrik trafikkarusell som anlades . Den är genialt konstruerad – när man väl lärt sig hur den fungerar. Det kan ta ett tag. Till vänster ser ni Katarinahissen Det var en fascinerad skara stockholmare som 1909 stod och blickade upp mot en av utsiktsbalkongerna ovanför den då ångdrivna hissen. Massor av 25-wattslampor blinkade och när de tändes bildade de mönstret av en tandkrämstub. Detta var något alldeles oerhört, tyckte man på den tiden. I dag sitter skylten inte längre på hissbyggnaden, som ni ser. När den gamla Katarinahissen revs 1933 flyttades skylten till sitt nuvarande läge, all‡deles vid Klevgränd ovanför Slussen. 1963 fick fastigheten vid Klevgränd växelström och eftersom skylten drevs med likström så slocknade den. Ingen ville betala en renovering. Den lyste några år på 1970-talet men sedan el-systemet slitits ut så förblev den släckt – tills 1984. Då skulle Sveriges Television filmatisera deckarförfattaren Stieg Trenters roman ”I dag röd…” där en del av handlingen utspelar sig i våningen intill skylten. Sveriges Television rustade upp skylten provisoriskt. Efter detta köpte Mölnlycke skylten och kostade på den en rejäl renovering – som en gåva till tacksamma stockholmare…
12. Karl XIV Johans staty
Mannen ni ser stå staty till höger om er var en ursprungligen en fattig fransman som stred för Napoleon vid tiden för den franska revolutionen, 1789. Han hette Jean-Baptiste Bernadotte och blev så småningom en av Napoleons 12 marskalker. En dag dök en svensk löjtnant upp hemma hos Bernadotte och ställde en oväntad fråga: Ville Jean-Baptiste bli svenOsk kronprins? Sverige hade förlorat Finland och befann sig på katastrofens rand. Dessutom var svenske kung Karl XIII barnlös. Vem skulle leda Sverige? 1810 adopterade Karl XIII Jean-Baptiste – som döptes om till Johan. Åtta år senare blev Johan kung – den förste i vår nuvarande dynasti. Den svenska monarkin har tusenåriga traditioner. Under dessa tusen år har Sverige haft 74 konungar, som alla kan anges vid namn. Vår nuvarande kung är sedan 1973 Carl XVI Gustaf, den sjunde Bernadotten. Enligt regeringsformen är han rikets statschef, men han har i dag enbart representativa uppgifter. D 13. Mälaren Nu är vi på Mälarens vatten – Sveriges tredje största insjö. Via Mälaren kan vi ta oss ganska långt in i Sverige och besöka stöder som Västerås, Mariefred, Enköping… På tal om alla de myter som omger Stockholms grundande – en sägen berättar att när Sigtuna några mil norr om Stockholm invaderades av estniska sjörövare på 1100-talet, så gömde Sigtunas invånare sina skatter i en urholkad ekstock som kastades ut i Mälaren. Där stocken flöt iland skulle man bygga sig en ny stad. Stocken sägs ha stannat vid Riddarholmen som vi har till höger om oss. Man brukar sägaˆ att Stockholm ligger mellan två vatten, mellan havet och en stor insjö. Men det är förstås en sanning med viss modifikation. Slussarna har människan byggt – långt tillbaka i tiden var det inget som skilde Mälaren och skärgården åt.
14-15. Riddarholmen
En av de girigaste svenskar som någonsin levat måste ha varit riksdrotsen Bo Jonsson, som levde på 1300-talet. Han kallades för Grip, eftersom ett griphuvud ingick i släktens vapensköld. Tack vare synnerligen råa affärsmetoder lyckades han tillskansa sig över tusen svenska gårdar och därtill en hel del mark i Finland. Om Grip berättas det att när hans första hustru dog i barnsäng, lät han förlösa barnet med kejsarsnitt. Barnet överlevde bara några timmar, men det var tillräckligt för att Grip skulle hinna bli arvinge till hustruns förmögenhet. Hade barnet dött vid födseln hade egendomen ärvts av hustruns släktingar. Bo Jonsson gifte om sig med en ny kvinna och det sägs att hon en gång skall ”ha gynnat riddaren Karl Nilsson med sin kärlek”. Bo Jonsson var en man som visste att bevaka sina intressen. Ingen tog något som var hans utan att få betala dyrt för det. Efter en häftig sammandrabbning mellan Grip och riddaren Karl Nilsson, flydde den sistnämnde för livet – han tog sin tillflykt till Riddarholmskyrkan, vars torn ni ser till höger om er. Ett kyrkorum betraktades på den tiden som en säker fristad. Det brydde sig Grip föga om. Han förföljde Karl Nilsson fram till altaret där han inte bara slog ihjäl sin antagonist utan också i raseri styckade honom. Grip dömdes aldrig för mordet han begick. I skriften ”Stockholms blodbestänkta jord” står följande att läsa: ”Den världsliga rättvisan hade inga händer mot den mäktige mannen, och de andligas vrede över helgedomens oskärande försonades genom frikostiga gåvor till kyrkan.” Om ni går in i kyrkan kan ni i golvet se en gravsten som avbildar en sköld. Man tror att den stenen restes till minnet av den dräpte riddaren Karl Nilsson.
16. Stadshuset
Vem är den mest berömde svensken som har levat? Det är en fråga som ständigt dyker upp i svenska tidningar. Är det den heliga Birgitta, Sveriges enda helgon? Eller Astrid Lindgren, vars böcker har roat barn i generationer? Björn Borg, som utsetts till århundradets idrottsman efter att ha vunnit Wimbledon fem år i följd? Regissören Ingmar Bergman som gjort 40 filmer varav många nått internationellt rykte?. Eller Ingrid Bergman som spelade mot Humphrey Bogart i ”Casablanca” 1943, och som fått tre Oscar-stayetter. Jusüsi Björling som var en av världens ledande tenorer eller Greta Garbo vars skönhet och röst gjorde henne till en av filmens stora publikmagneter genom tiderna? fEller är det kanske uppfinnaren Alfred Nobel? Nobelpriset är kanske den mest hedrande utmärkelsen vetenskapsmän och författare kan få, och ges varje år stort utrymme i internationella medier. Nobelmiddagen hålls i Stockholms Stadshus som ni ser till höger. Till vardags är det en arbetsplats för Stockholms politiker – stadens styrs av en kommunfullmäktige bïestående av 101 ledamöter – men den 10e december varje år hålls här Nobelbanketten, med kungligheter och pristagare närvarande. Får man en inbjudan så behöver man inte tvivla på sin sociala status, om man nu skulle göra det. Om man säger Tre Kronor så tänker många svenskar på det framgångsrika svenska hockeylandslaget som faktiskt heter så, men de tre kronorna, som ni ser förgyllda på Stadshusets tak, är en gammal svensk nationalsymbol. Tre Kronor var från början namnet på det gamla slottet i Gamla Stan och kronorna finns också i riksvapnet. Men de sitter också på Stadshusets torn eftersom stadshuset byggdes under den nationalromatiska epoken. Byggnaden är en romantisk sammansmältning av arkitekturstilar som dels ska ge associationer till Venedig, eftersom Stockholm ofta kallades ”Nordens Venedig”, dels till Medeltid och Vasatid. Man ville framhäva och förhärliga det typiskt svenska. Men arkitekten Ragn[ar Östberg var också imponerad av italiens renässanspalats, vilket vi kan se på valvbågarna längs med vattnet. Stadshuset invigdes 1923.
17. Münchenbryggeriet
Svensken är en rätt timid person. En svensk stå upp-komiker beskrev honom lite ironiskt en gång så här: ”Vi svenskar – vi kan bli riktigt arga, vi. Akta er, om vi retar upp oss på något så kan vi bli så fasansfullt arga att vi sätter en klisterdekal i bakrutan på bilen som ren protest.” Nåja, vi kan väl ryta till om det behövs. När Stockholms politiker ville på 1970-talet ville såga ner gamla almträd i Kungsträdgården i samband med byggandÀet av en ny tunnelbanestation, vållade det kraftiga protester. Folk klättrade upp i träden och kedjade fast sig. Almarna fick vara kvar. Kraftiga protester vållade också politikernas planer på att riva Münchenbryggeriet till vänster om oss. Det byggdes 1855 och var ett av stadens första ångbryggerier. Münchenbryggeriet står kvar men det var tyvärr länge sedan här bryggdes öl.
(18. Kungsholmen)
19. Södermalm
Till vänster om oss har vi Södermalm som länge var en stadsdel för arbetarklassen. Redan under medeltiden var det fattiga och utsatta grupper som bodde här, utanför stadens skyddande mur. På 1300-talet låg här en fattigkyrkogård där de som inte kunde betala för sin jordfästning begravdes. Det är först de senaste årtiondena som Södermalm ändrat karaktär. I dag utövar ön stor attraktionskraft på unga konstnärer, musiker och skådespelare, som flyttat hit. Södermalm är den största av de 14 öar som staden är byggd på. Här bor cirka 85 000 människor. Hela Stockholm med förorter har 1,7 miljoner invånare. Det gör Stockholm till landets överlägset största stad. Sveriges näst största stad, Göteborg, har bar en tredjedel så många invånare.
20. Västerbron
Vi närmar oss Västerbron som sedan 1930-talet sammanbundit Södermalm med Kungsholmen. Det var en tid då Stockholm expanderade kraftigt, biltrafiken ökade och staden genomgick en stor förvandling. Ett exempel är ju trafikkarusellen vid Karl Johan-Slussen, som vi tog oss igenom för några minuter sedan. Ett annat exempel är Västerbron. Den väckte stor uppmûärksamhet är den byggdes eftersom konstruktionen var så avancerad att vi fick ta hjälp av franska brokonstruktörer. Bron är 1,6 kilometer lång och den längsta av Stockholms 55 broar.
21. Långholmen
I början av 1700-talet låg Sverige i krig med sina nordiska grannar. Arméns kläder hade blivit slitna. Det var snarare därför man anlade ett fängelse på Långholmen än för att man behövde förvara fångar någonstans. Långholmen ligger till höger om oss. Fängelset på ön kallades Spinnhuset. Där sattes lättsamma kvinnor, föräldralösa barn, tiggare samt mer förhärdade brottslingar att karda och spinna ull. Det var ett hårt liv – fångarna väcktes klockan fyra på morgonen och kunde få jobba till nio på kvällen. Det var detta motbjudande sällskap och denna obehagliga miljö som mötte adelsdamen Magdalena Rudenschöld när hon kom till fängelset. Magdalena hade ingått i en sammansvärjning mot regeringen och dömdes 1794 till döden. Magdalena var en mycket vacker kvinna – uppvaktad av många. Det var en av de försmådda som, hertig karl, som dömde henne. Först bestämde han att straffet skulle vara döden, men kärleken segrade och han benådade strax före schavotteringen. Det var för övrigt för kärleks skull som Magdalena hamnade i fängelse. Hon blev övertalad av sin älskare, politikern Gustav Mauritz Armfeldt att delta i sammansvärjning mot regeringen. Innan hon sattes i fängelse fick hon stå vid skampåle i en timme innan hon avsvimmad fördes till fängelset. Där behövde hon bara sitta i två år. Och hon hade det behagligare än de andra fångarna. Hon fick två rum tapetserade, och hon hade egna möbler, egen betjänt och kokerska. Fängelset gjordes på 1800-talet ‚om till mansfängelse och var i bruk fram till 1975. I dag är cellerna öppna för alla. Fängelset är vandrarhem.
22. Långholmsbadet, Smedsuddsbadet, Mälarens vatten
En av de saker som faktiskt gör Stockholm unik bland världens huvudstäder är att du kan bada mitt i stan! Och du kan göra det i trygg förvissning om att du inte riskerar förgiftningssjukdomar. Den som badar i Seine i Paris, eller i Londons Themsen skall inte känna sig säker på den punkten. Till höger har du en av dep få baden med en sandstrand. Det är inte som på Bali direkt, men ändå en oas för många stockholmare som inte kan vill eller orkar ta buss eller bil ut i skärgården. På andra sidan, till vänster, syns ett annat av stadens bad Långholmens strandbad. Som du möjligen noterat är vi i Stockholm ganska stolta över vårt rena vatten. Under 1990-talet anordnade vi till och med en festival för att fira detta Stockholm Water Festival. Under några hektiska dagar stängdes en stor del av stadens gator av för att vara skådeplats för en gigantisk fest. Det tyckte alla var roligt utom många stockholmare, som hade svårt att ta sig till¶ och från sitt arbete. När vi hade delegater från den olympiska kommittén här, så var det med stor stolthet vår OS-general Olof Stenhammar tog med sig de internationella gästerna ner till Riddarfjärden. Där fick de dricka av det som påstods vara kristallklart och rent vatten. Det var inte så genomtänkt. Gästerna blev magsjuka och, nej – Stockholm fick inte arrangera OS. Den äran gick till en annan stad, där delegaterna utsattes för en betydligt mer inställsam behandling. Det är troligt att ni under båtresans gång har sett sportfiskare längs med kajer och stränder. Till skillnad från övriga landet är fisket i Stockholm fritt – ett privilegium från 1600-talet. De flesta hoppas få havsöring, som varje år planteras ut i Strömmen mellan Mälaren och Östersjön.
23. Lilla Essingen
Vi saktar in för att gå igenom ett smalt sund… Ön till vänster om oss är Sveriges mest tättbefolkade ö – Lilla Essingen. Här bor 5 000 människor. ` Sverige är annars ett av Europas mest glesbefolkade länder – befolkningen är mycket ojämnt fördelad; omkring 85 procent bor i städer och tätorter i landets södra och mellersta delar och vid Norrlandskusten. Stockholmsregionen, Göteborgsområdet och Skåne rymmer nästan halva befolkningen. Stora inlandsområden är glest bebodda, och särskilt de nordliga skogslänen brukar betecknas som avfolkningsbygder. Vi svenskar brukar tänka om oss själva att vi bor i ett litet land, men det är fel. I Europa är det bara Ryssland, Ukraina, Frankrike och Spanien som är större. Däremot är vi inte så många – bara 9 miljoner. 85 procent av invånarna bor i Sveriges södra halva med stor koncentration till tre städer: framförallt huvudstaden Stockholm med 1,7 miljoner invånare, förorterna inkluderade. De svenska födelsetalen ligger lite under genomsnittet för Europa – 1,5 barn per kvinna i fruktsam ålder. Siffran har sjunkit stadigt sedan 1990. Den svenska medellivslängden är en av de högsta i världen – drygt 75 år för män, nästan 81 år för kvinnor – och är ett mått på vår höga levnadsstandard. När Sverige införde regelbundna folkräkningar 1749 hade landet knappt 2 miljoner invånare. Omkring 1860 hade siffran stigit till 4 miljoner, och 1970 var den fördubblad till 8 miljoner. I dag är antalet invånare ca 8,9 miljoner. Under 1800-talet kunde jordbrukssamhället inte föda den växande befolkningen. Svenskarna blev ett folk av utvandrare. Mellan 1860 och 1914 sökte sig omkring 1,3 miljoner svenskar bort från svält och fattigdom, de flesta till Nordamerika. I dag är Sverige ett invandrarland. Drygt 1,5 miljoner människor i Sverige beräknas numera ha invandrarbakgrund. Sverige skärpte på 1990-talet sin invandringspolitik, men är ändå vid sidan av Tyskland den väs?teuropeiska stat som tagit emot flest flyktingar per invånare. º
24. Klimat
Någon gång varje vinter så fryser vattnet vi nu färdas på och då är stockholmarna inte sena att ge sig ut på isen, antingen för att ta en promenad eller för att åka skridsko. Det är stor skillnad, mellan årstiderna i Stockholm, inte bara i fråga om klimat utan också om mörker och ljus. Vintrarna går solen upp sent och ned tidigt. Vi har dagsljus mellan nio och tre på dagen. På sommaren är förhållandet det omvända – då går solen ned vid 11 på kvällen och upp klockan tre på morgonen.. Och längre norrut i Sverige går solen aldrig ner om somrarna. Midnattssolen är omtalad men den har en nackdel: om solen aldrig går ner på sommaren så innebär det ju att den aldrig går upp i december.
(25. Essingeleden (Tranebergsbron))
26. Bellman (Stora Essingen, Äppelviken)
Nästa ö på vår vänstra sida är Stora Essingen, som införlivades med Stockholms stad 1916 men först 1928 fick den en fast broförbindelse. På 1800-talet sökte sig Stockholms mer välbärgade borgare till Stora Essingen där de byggde flotta sommarvillor. Industrialismen hade gjort Stockholm till en smutsig, förorenad och ohälsosam stad. Men den hade också skapat en ekonomisk överklass och det var denna som nu hade råd att söka sig till frisk luft och skaffa sommarbostäder. Dessa sommarbostäder har nu ersatts av mer moderna villor men till höger om oss, i Äppelviken på fastlandet, kan vi se typiska sommarvillor från början av 1900-talet. Redan på 1700-talet var ön ett populärt utflyktsmålü bland stockholmare och på den tiden låg här en beryktad krog som bland annat besöktes av 1700-talsskalden Carl Micael Bellman. /MUSIK?/ Han sjöng om Stockholm som det var på 1700-talet, Carl Michael Bellman och än i dag sjunger vi hans visor, ofta på fester och passande nog med en nubbe till. I dag skrattar vi åt hans texter, de är onekligen roande, men kyrkans män var inte så roade när det begav sig. Bellman skrev om Stockholms baksida med sorgsen inlevelse men han var också en fräck provokatör. I hans dryckesvisor utmålar han Bibelns heliga män som suputer och han beskrev dåtidens lägre samhällsklasser utan skygglappar och förskönande omskrivningar. Det var inte alla som gillade det. Kyrkans män gillade honom inte, och alldeles särskilt upprörda var de när han grundade Bacchi Orden. Medlemmarna i Bacchi Orden var Stockholms största fyllerister, samtliga utan en aning om att de upphöjts till Ordensbröder. BellmaUn var road av ordenväsendet, men de finaste ordnarna var reserverade för huvudstadens spetsar. Dit hörde sannerligen inte Bellman, han var en lägre ämbetsman utan vare sig bakgrund, framtid eller förmögenhet. Han hade inte ens ett gott rykte. Därför återstod ingenting annat för honom än att stifta sitt eget sällskap, vilket han också gjorde. Stockholm var på Bellmans tid en smutsig stad med sociala motsättningar, prostitution, alkoholism och härjad av sjukdomar. Krogen var, då som nu, en viktig mötesplats och som många andra på den tiden festade Bellman på kredit. Pengar tjänade han som underhållare åt kungen, Gustaf III. När Gustav III sköts till döds hamnade Bellman i knipa. Han försökte smita från sina skulder, men arresterades. Kort efter frisläppandet dog han i lungsot och begravdes på Klara Kyrkogård. Bellmans fru och barn blev kvar,≈ arvlösa, men Stockholms kulturhistoria fick ett ovärderligt arv. Svenska underverk (ABBA-musik som inledning?) Bellman var den förste svenske musikern som nått en viss internationell ryktbarhet. Men inte den siste. ABBA inledde under 1970-talet en internationellt framgångsrik epok för svensk popmusik, som numera är en stor exportvara. När ABBA upplöstes 1982 hade gruppens skivor sålts i 250 miljoner exemplar. Sedan dess har många grupper och artister gått i deras framgångsrika spår. Hårdrockbandet Europe, Robyn, Meja, Stakka Bo, Roxette, The Cardigans… (Musik-potpurri?) Det kallas för ”Det svenska musikundret”. Det är lite märkligt men när vi svenskar når framgångar internationellt kallar vi det ∆ofta för ”ett under”. Som om vår framgång vore mirakulös och inte en följd av skicklighet, talang och dedikation. Något säger det antagligen om vår karaktär, osäkert vad. När Mats Wilander, Stefan Edberg och en rad andra tennisspelare följde upp Björn Borgs framgångar kallade vi det för ”Det svenska tennisundret”. När Jesper Parnevik, Annika Sörenstam, Lotta Neumann, Helen Alfredsson och andra golfspelare vinner på någon av golfens tourer – då kallas det för ”Det svenska golfundret”. Nåja, kanske är det befogat i sistnämnda fall. För visst är det märkligt att så många svenskar blivit framgångsrika i en sport som spelas på grönt gräs – något som vi i Sverige har bara mellan fem och sex månader om året.
27 Äppelviken, paus
28. Pressfrihet med traditioner (Electrolux, Ryska ambassaden, Tidningarna)
Uppe till vänster ser vi några hus – där har tre av Sveriges största tidningar sina redaktioner. Sverige har haft pressfrihet sedan 1766. Lagstiftningen ger våra medier näst intill obegränsade möjligheter att kritiskt granska näringsliv och politik. Det gäller inte bara journalister – alla officiella dokument är, med några få undanta€g, offentliga och tillgängliga för allmänheten. Censur existerar inte annat än för blodiga våldsfilmer – och de som lämnar uppgifter till medier åtnjuter immunitet. En politiker får till exempel inte göra efterforskningar rörande vem som lämnat uppgifter till pressen.
29. Reimersholme
Till vänster om oss har vi nu en ö som på 1800-talet hade samma karaktär som Stora Essingen – här låg sommarbostäder. En av dessa sommargäster, Anders Reimer, har givit holmen dess namn – Reimers Holme. Reimersholme var länge känd för sin spritfabrik som startade här 1868.Den grundades av L.O. Smith vars profil vi ser på en av de största svenska exportsuccéerna genom tiderna – Absolut Vodka-flaskan. När L.O. Smith fick konkurrens av Stockholms kommunala utskänkningsbolag utbröt det stora brännvinskriget. Smith sålde varmrenat brännvin av hög kvalité och till bra priser medan Utskänkningsbolagets brännvin innehöll finkel. Dessutom erbjöd Smith sina kunder gratis resor från Riddarholmen i Gamla Stan till spritfabriken på Reimers holme. På Utskänkningsbolagets krogar sjönk omsättningen katastrofalt. Kriget slutade med att Smith sålde sin fabrik till Utskänkningsbolaget – på villkor att de bara gjorde renat brännvin. Smith ägnade sig i stället åt internationella affärer. Dessa ruinerade honom och han dog utblottad och bitter. I dag sköts all hantering av ett statligt monopol – de har ensamrätt på att importera och försäljning av öl, vin och sprit sker i särskilda butiker. Du måste vara 20 år för att handla på Systembolaget, som butikerna heter, och på restaurang måste du vara 18 år. Men fortfarande finns det på Reimers holmen en del kvar som minner om önms storhetstid. Bron som löper mellan holmen och Södermalm kallas fortfarande ”kluckarnas bro” av en del stockholmare.
30. Liljeholmsbadet
31. Socialförsäkringen
Sveriges omfattande välfärdssystem gav länge Sverige en hög profil i den internationella debatten. Svenskarna kunde påräkna stöd i de flesta av livets skiften. Barn har gratis sjuk- och tandvård, när vi blir vuxna har vi subventionerade förmåner. Blir vi sjuka omfattas alla av en försäkring. Nyblivna föräldrar har betald barnledighet i upp till ett och ett halvt år. Sådant kostar pengar och en dag i början 1990-talet tog pengarna slut. Den ekonomiska krisen i början av 1990-talet framtvingade besparingar – förmåner drogs in eller reducerades. En del av dem återinfördes helt eller delvis när de offentliga finanserna bringats i någorlunda balans. För 150 år sedan var Sverige ett av Europas fattigaste länder. Ett sekel senare var landet ett av de rikaste och mest industrialiserade i världen. Under decennierna efter andra världskriget utvecklades den svenska ekonomin väl och den svenska modellen blev världsberömd. I dag är den fortfarande världsberömd men kanske inte för att den är så bra. I början av 1990-talet hamnade nämligen Sverige i sin allvarligaste kris sedan 1930-talet. Den svenska kronan tappade i värde, arbetslösheten ökade kraftigt och statsskulden rusade i höjden. En omfattande sanering av den svenska ekonomin genomfördes. Vid ingången till det nya seklet var de offentliga finanserna åter i balans. Den ekonomiska tillväxten är god, inflationen är låg, statsskulden minskar, reallönerna ökar och arbetslöseheten sjunker. Framtiden ser – återigen! – ljus ut. Inte minst har Sverige många företag sysselsatta i den så kallade Nya Ekonomin. Vart du än går i Stockholm så hörs ljudet av ringande mobiltelefoner. Sverige är mobiltelefontätast i världen. Vi har alltid varit glada för att ringa varandra, kanske inte så mycket för att vi är sociala som för att vi älskar ny teknik. När telefonen lanserades år 1900 fanns fler telefoner i lilla Stockholm än i London. Newsweek har utnämnt Stockholm till Europas IT-huvudstad och Financial Times har ägnat en hel bilaga åt Skandinaviens blomstrande ekonomi – de kallar oss för E-vikingar. Vi är bäst i världen på e-handel och över 60 procent av befolkningen i Stockholm surfar regelbundet på Internet. Kista norr om Stockholm har hela världens blickar mot sig. Intel är redan på plats, likaså Nokia, Microsoft, IBM, Siemens, Oracleæ och Hewlett Packard. Många fler står på kö för att flytta in. I Kista ligger också Tekniska högskolans IT-universitet. Skolan har 3 500 studenter och har ett 30-tal professorer. Även inom bredband ligger Sverige långt framme. Satsningen på bredband är unik i världen eftersom den stöds och till stor del bekostas av regeringen. Med mångmiljardinvesteringar garantererar man bredband till samtliga Sveriges hushåll inom två år. Den djupaste ekonomiska krisen i början av 90-talet har förbytts i framtidstro och ekonomisk tillväxt.
32. Årstabron
Den bro vi nu passerar under har en mycket speciell arkitektur och är en av Stockholms äldsta. Årstabron byggdes på 1920-talet och är Stockholms enda järnvägsbro. Under bron ligger Årsta holmar, en ö som saknar broförbindelse. Det sägs att det en gång bodde en man där som på våren och hösten, då isen var för tunn för att gå på men för tjock för att ta sig igenom med båt, fick sin mat på ett speciellt sätt. Hans fru tog tåget en gång i veckan och slängde ner kassar med mat till sin man när hon passerade Årstabron.
33. Södersjukhuset
Den brungrå byggnaden uppe på kullen till vänster om oss är Södersjukhuset, ett av Stockholms största sjukhus. Det byggdes i början av 1940-talet, mitt under andra världskriget. Det är därför delar av sjukhuset ligger väl skyddade inne i berget, i händelse att Sverige skulle dras in i kriget. Nu deltog Sverige inte i något av världskrigen – under det första och andra världskriget var Sverige neutralt, åtminstone utåt sett. Vi har levt i fred under nästan 200 år och har inte varit i krig sedan 1814 då vi deltog i den koalition som besegrade Napoleon.. Men vi är en gammal krigsmakt – vikingar från Sverige reste på 800-talet och 250 åÊr framåt till främmande länder på färder som var en kombination av handelsresor, plundringståg och emigration. Det svenska riket tog form på 1100-talet, ungefär samtidigt som Stockholm grundlades. Fram till 1500-talet var gränserna mellan de nordiska länderna flytande. Under en period på 1300-talet var Sverige, Norge och Danmark förenade i en union. Sverige hade då redan lagt under sig Finland. Grunden till det moderna Sverige lades på 1500-talet. Under det kommande seklet utvecklades Sverige till en europeisk stormakt med besittningar runt om Östersjön – men det lilla landet var en alltför bräcklig bas för ett stormaktsvälde vars sönderfall började på 1700-talet. Fler motgångar följde. Efter ett krig mot Ryssland 1808–09 tvingades Sverige ge upp Finland. Den union mellan Sverige och Norge som ingicks 1814 upplöstes 1905.
34. Kolonilotter
Runt sekelskiftet hade industrialiseringen skapat en ny samhällsklass av arbetare som bodde i trånga och ohälsosamma bostäder. Det var för deras skull man byggde kolonilotterna, som ni ser på vänster sida. Kolonilotterna gav dem möjlighet att komma ut i friska luften och att odla egna grönsaker. Tanken var att förbättra det allmänna hälsotillståndet. Fortfarande är det mycket attra.ktivt med en egen täppa – väntetiderna är långa för att få hyra eller köpa en egen kolonilott.
35. Hammarbyslussen
Vi närmar oss nu den andra av Stockholms två slussar, som ska ta oss tillbaka ut i Östersjön. Tidigare var Södermalm, på vår vänstra sida, förbundet med fastlandet men på 1920-talet bröt man igenom denna landförbindelse och skapade på detta sätt en ny infart till Mälaren. Slussningen sker på samma sätt – när slussportarna bakom oss stängts öppnas slussportarna framför oss långsamt. Vatten forsar ur och vi sänks till Östersjöns nivå. framför oss ser vi ett antal broar. Den främre av dem är den nyaste av Stockholms 55 broar. Den byggdes på 1980-talet och heter Johanneshovsbron.
36. Hamninloppet
37. Hammarby sjöstad (Hammarbykanalen, Hammarby sjöstad, bostäder, löner, skatter)
Den trendiga engelska designtidningen Wallpaper hyllade för några sedan Stockholm i en serie reportage. De skrev om staden som ett föredöme vad gäller arkitektur, design och trender. Det var inte första gången staden uppmärksammas i formavseende. Redan på 1910- och 30-talen hyllades svensk stil och form i utländsk press, då svensk arkitektur hade en glansperiod. Stilen kallades för Swedish Grace och ansågs enkel och elegant med behagliga former. Fortfarande hämtar dagens arkitekter inspiration från seklets första decennier. Husen i Hammarby Sjöstad här till vänster präglas av en sparsmakad och ren arkitektur som skulle kunna beskrivas som 90-talsfunkis. Området har genomgått en märklig förvandling på några få år. Tidigare låg här ett ruffigt hamnområde och mer än en svartklubb har haft sin hemvist i något av de magasin som tidigare kantade kajerna. Lite längre fram låg Lugnet, en kåkstad, fram tills för bara några år sedan. Den är i dag riven och på den 200 hektar stora ytan planeras nu för betydligt elegantare bostäder. Men vi kanske inte ska skryta alltför ohämmat med vår stilkänsla. 1960-talet är en omdiskuterad epok i Stockholms arkitekturhistoria – den har faktiskt blivit TV-serie som, när den sändes, upprörde många. Och än i dag skrivs det debattartiklar och insändare om vad som då skedde. Staden köpte upp marken i city och rev en stor del av innerstaden. Det var den största avsiktliga förintelsen av äldre stadsbebyggelse som skett i fredstid i Europa. Och medan det skedde var opinionen nästan tyst, eller möjligen kväst. Det var Hjalmar Mehr, stadens socialdemokratiska ledare mellan 1948 och 1971, som såg till att innerstaden anpassades för den kraftigt växande biltrafiken. När planerna växte fram före och efter andra världskriget var det få som motsatte sig dem. Klarakvarteren ansågs vara en slum som inte var värd att rädda och de flesta var inte medvetna om husens historiska värde. Många av stadens mest traditionsrika affärer, byggnader och restauranger försvann. De gamla kvarteren Íersattes med grå kubiska byggnader i betong och glas. När det nya Kulturhuset invigdes 1974 beskrev Hjalmar Mehr det som ”Kronan på verket i världens vackraste stad”. Eftervärldens dom blev hård.
38. Danvikskanalen, Danviksbron
39. Danviken
Vi befinner oss nu i Danvikskanalen och vi passerar strax Danviksbron, en klaffbro som förbinder Stockholm med dess sydvästra förorter. Den brungula byggnaden till höger om oss är ett gammalt sjukhus. Redan i mitten av 1500-talet lät Gustav Vasa flytta spetälska och sinnessjuka människor hit ut. Då fanns inte byggnaden vi ser – den byggdes först på 1700-talet.
40. Valdemarsudde
41. Djurgården
Vi har nu lämnat Danvikskanalen och kommit ut på öppnare vatten. Till vänster om oss ser vi Djurgården sträcka ut sig. Ön skänktes på 1400-talet till kungen av ett kloster och ett sekel senare anlade Johan III en djurgård här med hjortar, älgar och renar. Här fanns också en bana för djurhetsningar – ett populärt nöje på 1500-talet. På 1600-talet blev här en jaktpark som omgärdades av ett 20 kilometer långt stängsel. På 1700-talet fick Djurgården karaktären av folklig lustpark. Stadens invånare sökte sig hit för rekreation och förlustelse och öns krogar var många och välbesatta. När den förste Bernadotten, Karl XIV Johan, kom till Sverige byggde han sig ett lusthus på Djurgården och Stockholms förmögna invånare följde efter. Snart hade ön förvandlats till ett parklandskap där förmögna stockholmare byggde sommarvillor. 1700-talets vilda folkliv ersattes av ett småborgerligt folkliv på caféer och uteserveringar – det var här stadens överklass flanerade om helgerna. Under 1900-talet minskade de gröna ytorna och Djurgården blev i behov av ett starkare skydd. Sedan 1 januari ingår ön i en nationalstadspark tillsammans med två andra kungliga parker – Haga och Ulriksdal. Den kallas för Ekoparken och är en unik blandning av natur och kultur och en oas för människorna i staden.
42. Skärgården
43. Fjäderholmarna
Vi är nu på väg österut – om vi hade fortsatt hade vi kommit till Stockholms skärgård som består av 24 000 öar. Innerskärgården är grön och frodig men längst ut är öarna och klipporna kala. Där tar de öppna fjärdarna vid. Skärgården lockar mycket folk under semestermånaderna – här finns flera gästhamnar och otaliga stugor för uthyrning. Öarna framför oss kallas Fjäderholmarna och redan på 1600-talet fanns här en krog där bönder kunde rasta och vila innan de rodde den sista biten in mot stan med sina varor.
44. Blockhusudden
Till höger har vi den yttersta udden på Djurgården, Blockhusudden, och den lilla vita fyren är är en av världens första helautomatiska fyrar, konstruerad av Gustav Dahlén i början av seklet. Gustav Dahlén utvecklade och förbättrade fyrtekniken vilket gav honom ett Nobel-pris i fysik 1912.
45. Ekudden
Till höger ser vi nu två exempel på Djurgårdens praktfulla byggnader, en gång uppförda som privatbostäder åt förmögna familjer. Det vita byggnaden med grönt tak nära vattnet var finansmannen Torsten Krügers villa Ekudden. Nästa villa som också har grönt tak och som påminner om ett litet sagoslott, kallas Täcka udden och byggdes för punscfabrikören Cederlund. Den inköptes 1889 av familjen Wallenberg, en av Sveriges största finansfamiljer. De driver bland annat en av landets stora affärsbanker och ett stort investmentbolag. Villan används för representation.
46. Kvarnen tre Kronor
(47. Hamninloppet)
48. Manilla
Den stora gula byggnaden till höger med ett klocktorn på det svarta taket, är en skola för hörselskadade barn. Skolan heter Manilla och namnet har faktiskt en koppling till Filippinernas huvudstad. Den första byggnaden på platsen uppfördes av den spanske ambassadören år 1788. Då var Filippinerna en spansk koloni – ambassadörens bostad döptes efter kolonins huvudstad.
49. Danvikshemmet
Uppe på klippan till vänster om oss ligger en stor brun, närmast slottsliknande byggnad. Många turister som kommer båtvägen till Stockholm frågar sina guider om det är det kungliga slottet. Men byggnaden, som uppfördes i början av 1900-talet, var då och är fortfarande ett ålderdomshem. Pensionsåldern i Sverige är 65 år – den statliga ålderspensionen är emellertid mycket liten. Tilläg om pensionen
50. Oak Hill
Till höger inne i viken ligger den italienska ambassaden i den vit byggnaden. Byggnaden kallas Oak Hill och uppfördes ursprungligen som bostad år prins Wilhelm som var brorson till prins Eugen och far till greve Lennart Bernadotte.
51. Skansen
Skansen, uppe på höjden till höger om oss, är ett av stockholmarnas största helgnöjen. Här finns en djurpark: björnar, apor och ett hus fullt med krokodiler och kräldjur. Men elefanterna har man sålt. Men det är inte bara djuren man kommer för atYt se. Skansen är ett Sverige i miniatyr. 150 byggnader har flyttats från olika regioner i landet och byggts upp inne på detta friluftsmuseum. Här finns många sevärda byggnader. En av de mer intressanta är ett till det yttre ganska anspråkslöst lusthus. Det tillhörde tidigare Emanuel Swedenborg och var en gång i tiden sammanbyggt med Swedenborgs bibliotek och i denna byggnad spenderade han timmar i sällskap med andar och änglar. Emanuel Swedenborg var en av de märkligaste svenskar och stockholmare som levt. Han var son till en psalmförfattare men själv ägnade han sig åt vetenskap och teknik. När han var lite över 50 år gammal genomled han en psykisk kris som förvandlade honom till vad som väl kan sägas vara vetenskapsmannens raka motsats – en andeskådare och förkunnare. Efter sjukdomen slutade han arbeta och flyttade till en malmgård på Söder (belägen vid Hornsgatan 41-45) och ägnade resten av sitt liv åt att prata med andar, samt nedteckna vad de sade. Hans bokproduktion är diger. Ni kanske tror att man avfärdade Swedenborg som en dårfink, ett original? Då tror ni rätt. Delvis. Stockholmarna var intresserade – om än skeptiska till Swedenborgs läror. Men många fick tänka om. En gång skämtade självaste Lovisa Ulrika, Sveriges drottning, med hans andesyner. Swedenborg upprepade då ord för ord, ett samtal Lovisa Ulrika haft mellan fyra ögon med sin nyligen bortgångne bror, prins Wilhelm. Det återgivna samtalet hade ägt rum flera år tidigare i Tyskland. En annan gång var Swedenborg på besök hos en vän i Göteborg, direktör Sahlgren. Mitt i samtalet stelnade Swedenborg till, hans ansikte fylldes av bedrövelse. En eldsvåda hade just brutit ut i Maria där han bodde. Den stora Mariabranden utbröt den 19 juli 1759 och förstörde 300 hus. Dock inte Swedenborgs. Poeten och författaren Hjalmar Gullberg kallade i en dikt Emanuel Swedenborg för ”en mäktig forskare, ett stort geni”. Den som vill kan gå in i hans lusthus. Det finns som sagt på Skansen men det är osäkert om änglarna har flyttat med.
52. Vasadjupet (Vikingterminalen)
Det är ett märkligt faktum att ett par av de sämre båtar som byggts också är historiens mest kända. Jag tänker inte bara på Titanic utan också på det svenska regalskeppet Vasa. Året var 1628 och platsen är den vi nu befinner oss på: det var här, på 28 meters djup, som Vasa sjönk. Hon bärgades inte förrän 333 år senare, 1961. På sin tid var hon Sveriges största och ståtligaste krigsskepp – 52 meter lång och med två batteridäck för sammanlagt 64 kanoner. Hon kom aldrig att användas i strid – hon klarade knappt att ta sig ur hamnen. Efter 1,5 kilometer kantrade hon och sjönk. KVasa seglade trots att hon inte hade klarat krängningsproven – det var kungen, Gustav II Adolf, som gav ordern om att Vasa skulle segla. 50 människor fick sätta livet till av de ca 200 ombordvarande. Vid rättegången som följde försökte man hitta en ansvarig för skeppets förlisning. Ingen utpekades som ensam ansvarig för olyckan. Det gjordes flera misslyckade försök att bärga vraket under åren efter förlisningen. När dykarklockan uppfanns 1663-1664 bärgade Hans Albrecht von Treileben och Andreas Peckell de flesta av Vasas bronskanoner. Dykarklockan man använde var 125 centimeter hög och formad som en kyrkklocka. Dykaren stod på en blyplatta i klockan. Han var klädd i varma skinnkläder och arbetade med en lång trästav med en järnkrok i ena änden. Dykaren hade också ett rep som han band runt kanonerna. De bärgade bronskanonerna såldes till Tyskland. Efter detta glömdes vraket bort, trots att stormasten stack upp över vattenytan ända till det tidiga 1700-talet. När den slutligen bröts av glömdes vrakets exakta läge. Du kan se skeppet i Vasamuseet – den kopparröda byggnad som snart skymtar till höger om oss, med tre master på taket.
53. Stigberget (Kastellholmen)
En av de vackraste gatorna i Stockholm löper utmed det berg vi har till vänster om oss – Stigberget. Från berget har du en fantastisk utsikt över staden och dess vatten. Det är storslaget, vackert, romantiskt och ingen som sett solen gå ned – eller upp – från detta berg, vill någonsin lämna staden igen… Men Stigberget är också platsen för de hemskaste dåd. Det var här Stockholms galge stod på 1500- och 1600-talet. Galgen var placerad på bergets krön, där Sjöbefälsskolan i dag ligger. Det finns en skildring av en avrättning år 1634, skriven av en fransk diplomat. Han berättar att en ohygglig nyfikenhet fick honom att följa efter tre olyckliga som skulle föras utanför staden för att avrättas. Det var en kvinna som hade avlivat sitt barn. Hon halshöggs. Två män släpades vidare till galgen, som var placerad högst upp på berget och väl synlig för hela staden. Folk strömmade till i stora skaror och den franske diplomaten skrev att han var chockad över folkets beteende – när de två männen kämpade emot så skrattade åskådarmassan som om de bevittnade en lustig fars. Den man som vid detta tillfälle agerade bödel hette Mäster Mikael. Det kan tyckas konstigt men han har faktiskt fått en gata uppkallad efter sig på Stigberget – Mäster Mikaels Gata. Mäster Mikael gick samma öde till mötes som många av hans egna offer – han avrättades på Stigberget, sedan han dödat en man i fel sammanhang – efter ett fylleslagsmål. I övrigt är trakterna kring denna plats mer sakral – här ligger Ersta diakonissanstalt och Sveriges enda oblatbageri. Det sistnämnda förser svenska nattvarder med 1,2 miljoner oblater varje år.
54. Södermalm
55. Af Chapman
Vi har tidigare berättat att ett av Stockholms vandrarhem är inrymt i det gamla fängelset på Långholmen. På höger sida ser ni ännu ett originellt vandrarhem – segelfartyget Af Chapman. Hon seglade som fraktfartyg över hela världen men ligger sedan 1947 i Stockholm.
56. Byggboomen på 1600-talet. (Gamla stan)
Många som blir rika känner en oemotståndlig lust att manifestera detta. Den stockholmska adeln på 1600-talet utgjorde inget undantag. Och det ska vi vara tacksamma över, för det bidrog till att staden fick sin skönhet. Sverige var på 1600-talet en stormakt och Östersjöområdet styrdes från Stockholm – och då måste också staden också se ut som en riktig europeisk storstad, tyckte man. Och så satte adeln och rika företagare igång att bygga palats och pråliga köpmanshus på löpande band. Ingen skulle längre fnysa åt den lilla skamfilade staden vid världens ände. Bland de första att bygga var Jakob De la Gardie. Hans slott var länge oöverträffat i prakt, och det döptes passande nog till Makalös. Riksskattmästare Gustaf Bonde byggde ett slott i fransk palatsstil, alldeles intill Riddarhuset. Ett annat praktfullt bygge var fältherren Gustav Wrangels palats på Riddarholmen. Det byggdes många fler och de flesta finns kvar. Snart var strandkanterna kring stadens strömmar kantade av eleganta slott. Många av dem vette direkt mot vattnet och hade paradtrappor som kunde angöras av båtar. Stockholm som inte såg mycket ut för världen hade på mindre än ett århundrade förvandlats till en praktfull syn för dem som kom sjövägen.
57. Svarta döden (Storkyrkan)
I augusti 1711 nådde budet Stockholm: böldpesten härjade på andra sidan Östersjön. En månad senare var Den svarta döden på väg till Stockholm. Snart dog 1 200 människor om dagen i huvudstaden som då hade knappt 50 000 invånare. Alla offentliga möten förbjöds. Tjänstemän från det medicinska kollegiet målade vita kors på hus där pestsmittade bodde. Ingen fick lämna dessa hus, inte ens de friska. Och bara präster och läkare tilläts gå in. Alla andra var vid dödsstraff förÁbjudna att ta kontakt med de sjuka. I en del hus stängde invånarna in sig och ägnade sig åt att dansa och supa – slutet var ju nära. Vagnar drogs genom gatorna av ”likgubbar” iförda svarta vaxdukskappor. Före dem gick två tukthuskonor och ringde i klockor så att de som bodde längs gatorna kunde öppna sina dörrar och leverera liken. Kyrkogårdarna räckte inte till – massgravar fick grävas bl a ungefär vid nuvarande Djurgårdsbron, slutet på Sveavägen och vid nuvarande Rörstrandsgatan. Också på Blasieholmen, som vi nu har på höger sida, är marken fylld av ben. Det var knappt att jorden täckte likhögarna. Plundrare krafsade sig igenom det tunna jordlagret och drog kläderna av liken. I många hus dog alla invånarna och också där bröt sig ºtjuvar in. Framemot vintern började det dagliga antalet döda sjunka mot ett par hundra per dag och under följande år klingade epidemin av. Då hade en tredjedel av stadens invånare dött.
58. Avskedsfras
Vi har nu nått slutet på vår resa och Stockholm sightseeing hoppas att du haft en trevlig tur genom vår huvudstad. Du som började turen vid Nybroviken och vill följa med tillbaka ber vi sitta kvar. Var vänlig och häng tillbaka hörlurarna där du fann dem. Av säkerhetsskäl ber vi dig sitta ner tills båten lagt till. Det var trevligt att ha dig ombord och vi önskar dig välkommen till några av våra andra turer. Information om dessa får du i kiosken på kajen där du köpte biljetter.
59. Avskedsfras 2
Vi har nu nått slutet på vår resa och Stockholm sightseeing hoppas att du haft en trevlig tur genom vår huvudstad. Var vänlig och häng tillbaka hörlurarna där du fann dem. Av säkerhetsskäl ber vi dig sitta ner tills båten lagt till. Det var trevligt att ha dig ombord och vi önskar dig välkommen till några av våra andra turer. Information om dessa får du i kiosken på kajen där du köpte biljetter.