Publicerad i ELLE 1997, © Tommy Jeppsson
Han är en av världens sexigaste män. Fast han vet inte om det själv. ELLE har pratat med Jon Bon Jovi, rocksångaren som blivit stjärnmodell hos Versace.
Bongiovi. Smaka på det. Visst, det påminner om namnet på en pizza. Och det går ju inte att rocka loss med trovärdighet om man ständigt riskerar att bli förväxlad med en capricciosa. Tyckte unge Jon från Sayreville i New Jersey och modifierade efternamnet något.I dag vet hela världen vem Jon Bon Jovi är. Han har gjort världens bäst säljande rockalbum, Slippery when wet, och sålt ut Wembley tre kvällar i rad, fem månader i förväg!
Han skulle kunna dra sig tillbaka. Lägga ner verksamheten. Det har han gjort också. Men bara bandet, döpt efter honom själv. De har tagit en paus. Under tiden ägnar Jon sig åt att vara stjärnmodell, spela in film och göra musik på egen hand. Det super-amerikanske rockaren har hämtat inspiration från England (!) och resultatet hörs på Destination anywhere.
– Det är ett väldigt modernt album. Man kan säga att det är ett experiment, men jag hade ingen särskild tanke egentligen, inte mer än att göra ett bra album.
Och om det inte blev så bra? Vad gör du om din stjärna dalar?
– Jag har aldrig varit en trygghetsnarkoman. Jag skulle inte bry mig. Så länge jag bara är kreativ och produktiv så spelar det inte någon roll vilken skala jag jobbar i. Jag har kommit förbi det stadiet. Det handlar bara om att göra saker som är bra.
Jons stjärna tändes 1983, då han vann en talangtävling på en radiostation. Låten spelades flitigt på radion och lyckan var därmed gjord. Tyckte Jon. Nu skulle han ju kunna spela på klubbar och få 100 dollar, ja kanske rent av 200 dollar, per kväll och spelning. Så han satte ihop ett band för att smida medan järnet var hyfsat hett …
I dag har han sålt mer än 50 miljoner skivor världen över. Men är samma goa grabb, nu som då. Säger han själv.
– Du kan ta en man från New Jersey men du kan aldrig ta New Jersey från en man. Jag bor fortfarande kvar här. Hänger på samma pubar. Jag ska faktiskt spela på en bar här om några veckor.
Han håller fast vid sin hemstad. Och sin kvinna, Dorothea. De är skygga men har förbluffat omvärlden genom att förbli ett par i en annars ganska ”relationsintensiv” bransch. De träffades i high school och har varit gifta i åtta år. Tillsammans har de två barn: Stephanie Rose och Jesse James.
– Jag är mycket lyckligt lottad. Jag har en fru som förstår mig. Hon fattar vad det handlar om och tillåter mig att hålla på med det jag gör.Men är det inte svårt att hålla ett äktenskap vid liv under långa turnéer?
– Det beror nog på hur man är som person. Om du är trygg i dig själv är det inga problem. Det är min fru.
Jon Bon Jovi erövrade världen med en osvikligt framgångsrik kombination: en hårig bringa, yvigt hårburr, kaxig attityd och klatschig lättmetallpop. När han klippte sig fälldes en och annan tår i flickrum världen över. Men med en anständig frisyr blev han till och med accepterad i Vita Huset.
– Ja, jag har varit där några gånger. Första gången jag var där på middag var när den italienske regeringschefen Scalfaro var på besök. Sedan sjöng jag på Clintons födelsedag. Och sedan bjöd han in mig på min födelsedag också. Varför vet jag inte. Kanske för att han tycker att jag är en föredömlig amerikansk medborgare … Nej, jag har faktiskt ingen aning. Han gillar väl min musik antar jag.
Du har inlett en filmkarriär också?
– Det var av en ren händelse. Jag letade efter något kreativ att göra mellan skivinspelningarna. Jag gjorde ju musiken till Young Guns 2 och när det blev en succé så fortsatte jag att läsa manuskript för att skriva mer filmmusik. Och så blev jag biten.
I nya The Leading Man spelar han en engelsk teaterstjärna som flyttar till London och gradvis lägger beslag på manusförfattarens hem och – fru! Jon Bon Jovi är inte skådespelare och tvingades han välja mellan musik och skådespeleri, så vore valet självklart för honom. Ändå har han fått roller i celebert sällskap: Gwyneth Paltrow, Kathleen Turner, Laureen Holly, Ed Burns, Anabella Sciorra, Penelope Ann Miller, Kelly Lynch …
Är det inte genant att spela mot etablerade skådisar?
– Nej, jag var inte generad. När jag skulle spela in musiken till Young Guns 2 så var Jeff Beck i studion. Och att spela på samma platta som han … när de första minuternas rädsla lagt sig så, tja … ”you got to put up or shut up” – antingen presterar du något, eller så får du lägga av.
Nej, utmaningar väjer han inte för. Nyligen dök han upp som modell för Versace.
– Det var bara på skoj först. Jag var i Buenos Aires och träffade fotografen Bruce Weber av en slump. Han var där och jobbade för Versace. Så jag bjöd honom till vår konsert och sedan bjöd han mig att komma och kolla när han jobbade. Det gjorde jag och då frågade han om han fick ta några bilder. Jag sa ”visst, och blir de bra kan du få använda dem”. Konstigare var det inte. Men bilderna blev bra och då tog vi fler senare.
– Men det är inget jag tänker göra ofta. Jag kan väl göra det då och då men har inga planer på att försörja mig som modell. Men jag gillar deras kläder, särskilt bootsen.
Utseendet har han onekligen för sig. För ett par år sedan utsågs Jon till en av världens 50 snyggaste män.
– Verkligen? säger Jon förvånat. Vem har påstått det?
People Magazine. Känner du inte till det?
– Nej, det har jag inte sett. Jag måste varit utomlands då.
Det var du, Antonio Banderas, Brad Pitt och ett gäng till …?
– Va? Nej, det hade jag inte en aning om. Jag känner mig inte särskilt sexig just nu. Jag har precis varit ute och sprungit – jag stinker svett och försöker hitta mina cigaretter.
Först springer du och sedan röker du?
– Ja. Ha-ha. Jag är en levande motsägelse, jag vet.
Och vad händer nu?
– Åh, jag gör inte upp några planer. Jag är bara tacksam för de dagar jag får och för de som jag fått. Mina drömmar är rätt så modesta: att jag får ha hälsan och leva lyckligt.