NÄSTA GÅNG någon gör en undersökning bland de allsvenska spelarna om vilken enskild spelare som betytt mest för sitt lag, då kommer de allra flesta antagligen att svara Henrik Larsson.
Fast de borde ha svarat Petter Andersson.
Nu vet vi vad han betydde och vi ska vara glada att ingen utländsk klubb ryckte honom tidigare. För då hade vi kämpat med Norrköping, Ljungskile, Gefle Giffarna, Örebro och Djurgården om att undvika att hamna mellan strecken. Eller under dem.
Hammarby på Olympia var en orgie i fantasilöshet och enkla misstag. Det var ett lag utan tillstymmelse till självkänsla. Inte ens Sulan verkade tro på vad han gjorde.
Vi tar undantagen direkt: Charlie och Nathan (och Maic Sema från Sylvia när han kom in).
Erkan Zengin var nog 100-procentig när det handlade om att fatta fel beslut och fel spelväg. Inte en enda gång lyckades han åstadkomma något som skulle kunna påminna om konstruktivitet, fart eller finess. Jag kan tänka mig att hans spelstil fungerade utmärkt i pojklagen. Väx upp!
Mikkel Jensen såg ut som en mittback som tvingats omskola sig till mittfältare (mot sin uttryckliga vilja). Han bjöd på både det ena och det andra.
Hammarby rullade boll men det gick inte framåt. Det slutade oftast med att Poppen fick paniksparka bort passningar från backar som inte vågade eller inte visste hur man skulle göra eller varför man ens var i Helsingborg.
Poppen, ja… Var är alla de där kvällstidningsmurvlarna som ville att Tony skulle peta Shaaban till förmån för Poppen? Vinden har vänt. Liksom deras trenchcoats, antar jag.
Jag hade hoppats att någon skulle kliva fram och ta chansen; våga visa att det finns någon som är beredd att axla Petters auktoritet. Någon som vågar gå framåt och inte bara spela diagonalt bakåt. Det fanns chanser, det fanns möjligheter Men ingen vågade titta åt Charlies håll. Ingen ville förstå vad han gjorde. Och när han gjorde sitt mål var det helt hans egen förtjänst. Det var tur att bollen inte fastnade framför fötterna på någon i Hammarbys mittfält. För då hade den blivit kvar där.
Charlie sprang. Charlie sköt. Charlie gjorde mål.
Tänk att han vågade? Kan man göra så? Bara pang på liksom? •
2 reaktioner på ”Bajen utan Petter”
Så Maic får allsvensk speltid redan nu alltså. Intressant. ”Höll” han i inhoppet?
Ja, han såg helt okej ut. Verkade som att han ville få något uträttat vilket är mer än man kan säga om de andra, bortsett från Charlie och Nathan…