Jag har tänkt på det en hel dag. Pratat med folk jag träffat på Arlandastad. Och jag kan inte komma fram till något annat än att Ara Abrahamian gjorde något som vare sig var ovärdigt eller barnsligt. Som SvD:s Jan Majlard tyckte i dagens krönika.
Ibland krävs det att man går över gränsen. Ungefär som Gunvald Lardsson i Beck-filmerna. Någon som reagerar med hjärtat. Jag hörde Pelle Svensson i radion igår; han berättade om den utbredda korruptionen. Det hade han inte fått göra om Ara hade tackat och tagit emot. Och kommer det en förändring så är det tack vare Ara och hans kurage.
Jag berättade för mina barn om Ara, och jag förklarade att han inte alls var en ”dålig förlorare” (som fröken i skolan hade påstått) utan en ”bortdömd vinnare” som var förbannad eftersom han utsatts för organiserat fusk.
En reaktion på ”Ara gjorde rätt”