Alla minns vad de gjorde den där natten när Palme blev mördad.
Själv sov jag.
Jag låg på överslafen i en hytt på isbrytaren Oden, med ett kokande värmerör 30 centimeter ovanför huvudet. Britsen var smal, hytten klaustrofobiskt liten.
Jag hade gått av kvällspasset på bryggan och hade hunnit somna när en kortvuxen smålänning slet upp dörren. Det var en kille som i alla lägen försökte vara lite lustig, och det hade ju varit trevligt om han nu hade varit utrustad med humor. Men det var han inte. Han försökte ständigt plocka poänger utan att lyckas särskilt ofta.
Någon gång efter midnatt, natten mot den 29 februari 1986, slet han alltså upp dörren till min hytt och väckte mig med frågan:
”Du får 1 000 kronor om du kan säga vad Sveriges statsminister heter!”
Jag funderade några sekunder och sa:
”Olof Palme…”
”Fel!” triumferade smålänningen. ”Palme är död! Han sköts i natt. Ha, ha…”
Sedan rusade han vidare till nästa hytt för att dra samma roliga ”skämt”.
Att ingen kastade honom över relingen…
