När Mats Knutson vikarierade för Joakim Thåström

Jag slår mig ned en kvart för sent i TV-soffan och hamnar mitt i Rapport där Mats Knutson berättar om Moderaternas stämma i Karlstad.

Han ser så prydlig ut, Knutson. Korrekt. Och rätt pigg verkar det som, trots att han missade Almedalen tidigare i år på grund av en hjärtinfarkt. Det gläder mig. Att han ser pigg ut, alltså. Han hör hemma där i rutan. Jag gillar att lyssna på honom. Han är sådär korrekt som jag förväntar mig att en representant för public service ska vara. Ändå inte utan en viss ”edge”.

En gång jobbade vi på samma tidning, Blekinge Läns Tidning.

Vi flyttade till Stockholm ungefär samtidigt, runt 1986, och höll kontakten inledningsvis. Tog en öl tdå och då Jag tror till och med att jag var hemma hos honom i typ Västra Skogen. Om det nu var honom jag besökte där. Jag tror det för jag vill minnas att han redan då var ihop med Lottie. Men det är möjligt att jag rör ihop det.

Jag visste för övrigt vem Mats var redan innan jag själv började på BLT.

Han hade någon slags pop-sida i Blekinge Läns Tidning, ungefär som Mats Olsson i Expressen, och där skrev han nog ganska mycket om punk och new wave. Ganska långt från hans nuvarande bevakningsområde, alltså, men om man betraktar det sena 1970-talets punkvåg som en politisk rörelse, då finns så klart en röd linje mellan då och nu.

Annars jobbade han hårt på att framstå som anti-intellektuell på den tiden. En sak jag bestämt minns är frågan han fick från en på den tiden lätt pretentiös, nyutexaminerad journalist. Vi behöver inte nämna några namn men låt oss kalla henne Maja Aase. Det var under en konferenslunch hon frågade Knutson vad han gillade för litteratur. Han svarade:

”Spindelmannen.”

Det svaret imponerade stort på mig. Men han hade gjort sig ett namn som rebell i våra kretsar långt tidigare.

Långt innan Sweden Rock blev ett nationellt begrepp fanns en ganska aktiv musikscen i Karlshamn. Rockslaget knoppade av sig från en mer proggig förening vars namn jag glömt (Musikforum?). Det började med små lokala punkband men snart växte den lilla musikföreningen och det dröjde inte länge förrän band som Simple Minds, Elvis Costello, Exploited, Gyllene Tider och Hanoi Rocks toppade affischerna.

Ebba Grön och Dag Vag spelade många gånger i Karlshamn. Jag var på den allra första konserten med Ebba Grön i Rockslagets regi. Året var 1979. De var ute på sin första turné och när de nådde Karlshamn hade Thåströms överansträngda stämband lagt av. Någon tappade en öl över en högtalare men det var inte därför bandet bara spelade tre, fyra låtar. Thåström fick inte fram en ton.

Han frågade om det var någon i publiken som kunde hjälpa till, någon som kunde texterna. Alla i lokalen kunde förstås texterna men den som klev upp på scenen och tog mikrofonen var – om jag nu minns rätt – Mats Knutson. Han stod där och sjöng på en liten, trång scen, mellan Thåström och Fjodor medan fukten dröp längs fönsterrutorna i den trånga lokalen.

Jag minns inte vilken låt han sjöng. Men det hade varit roligt om det var ”Vad ska du bli?”.

Vem hade kunnat ana svaret?

/EDIT:/

Jag bröt mot en journalistisk grundregel (att aldrig kolla en bra story) och frågade Mats om mina minnen stämde. Och storyn ovan är nog inte alltför långt från sanningen:

Hej Tommy,

Kul att höra av dig. Verkligen länge sedan. Ser att du har landat inom golfen. Också det ett intresse jag inte märkte så mycket av för 20-25 år sedan 😉
Nu till din text. Ja, det mesta är väl sant, men vissa detaljer minns jag inte ens själv så här långt efteråt. Har t ex inget minne av din Spindelmannen-historia, men det kan vara sant. På den tiden var Marvel lite kult, långt innan Hollywoodfilmer och plastfigurer. Och det stämmer säkert att jag körde en anti-intellektuell stil. Historien om Ebba Grön kan vara sann, men jag minns den inte riktigt. Vårt band De Anhöriga var ju förband till Ebba Grön på Träffpunkten i Karlshamn, så vi har i alla fall spelat samma kväll i samma lokal.
Trevlig helg från en soligt Karlstad där Moderatstämman pågår
Mats